
I det svenska miljömålssystemet finns etappmål om att fram till 2025 ska årligen minst 70 procent av befintligt material i byggnader förberedas för återanvändning, materialåtervinnas eller återvinnas på annat sätt

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Utöver det så genererade byggande och rivning i Sverige ca 12,4 miljoner ton avfall 2018. Det är mer än dubbelt så mycket jämfört med hushållsavfall.
Vid ombyggnation så återvinns i stort sett bara metaller idag. Andra återvinningsbara material som plast, gips, och mineral/glasull blir antingen till fyllnadsmassa eller bränns, medan strukturer demoleras snarare än återanvänds. Genom att använda fastighetsbeståndet mer effektivt kan miljöpåverkan minskas.
För att ställa om till att vara mer cirkulär krävs att byggmaterialet tillverkas så att det går att separera och sortera, att innehållet av farliga ämnen begränsas och att information om vilka material och byggprodukter som används i ett projekt görs tillgänglig.

För klassificering av det avfall som uppstår i samhället finns det en omfattande gemensam EU-lagstiftning. Denna avfallshierarki är ett effektivt sätt att tydliggöra vad som behöver prioriteras och strävas efter för att bli mer resurseffektiv.
Enligt avfallshierarkin ska avfall alltid först och främst förebyggas, detta görs i designstadiet för en produkt. För avfall som ändå uppstår ska det i första hand förberedas för återanvändning, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand energiåtervinnas och i sista hand bortskaffas till deponi. Denna prioritetsordning gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.
2020s materialkostnader uppgick till 1353 mkr. Ökat återbruk kan påverka kostnaderna med 340 - 680 mkr
Vasakronan
Årsredovisning 2020